je m'appelle landsflykting

Hemma och plugga är skönt, oftast när jag ska göra det slutar det med att jag gör nåt roligare istället.
dålig disciplin är mitt förnamn och tur att det finns stavhjälp. jag har en nära besläktad sjukdom med dyslexi som heter slarv och dålig hjärna.

min terori om att man inte får båda när man föds, dvs utseende och hjärna. börjar spricka mer och mer.
nyligen insåg jag att jag fick inte särskilt mycket av båda, min hjärna består mest av cp tankar och helt oviktiga saker.
Eller som en annan av mina dåliga vanor som jag försöker bygga bort är älta mitt liv och leva lite i det förflutna.
kanske dags och gå vidare och våga göra nåt som jag verkligen skulle vilja göra. och det är inte resa.

när man bodde är äckel norge var det jävligt mycket tjat om att resa. jag var istället dum i huvudet och brände alla mina pengar på nöjen och kläder.

Så jag borde ha mycket kläder nu isf, men eftersom jag tröttnar fort så använder jag inget som är äldre än ett halv år typ. helt idiotiskt.

"spanien spanien min jävla dröm är att åka till amerika och mecka med en biljävel"
min fula dialekt har sällan varit så roligt som nu.

men ett stort plus var att börja plugga trots min obegåvning i ämnet. första föreläsingen frågade jag vad en stavelse var.